Бхагавадгита 2.72 Bhagavadgītā 2.72 — 11 переводов, 2 комментария

Сравнение русских переводов и санскритских комментариев «Бхагавадгиты» — стих за стихом.

Переводы

Петров 1788

bhagavadgita-1788
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati ।
sthitvāsyām anta-kāle 'pi brahma-nirvāṇam ṛcchati ॥

Казначеева 1909

bhagavadgita-1909
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati ।
sthitvāsyām anta-kāle 'pi brahma-nirvāṇam ṛcchati ॥

Каменская и де Манциарли 1914

bhagavadgita-1914
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati ।
sthitvāsyām anta-kāle 'pi brahma-nirvāṇam ṛcchati ॥

Смирнов 1977

bhagavadgita-smirnov
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati । БхГ 2.72
sthitvāsyāmantakāle'pi brahmanirvāṇamṛcchati ॥72 БхГ 2.72॥

Прабхупада 1984

bhagavadgita-prabhupada
eṣā brāhmī sthitiḥpārtha naināṃ prāpya vimuhyati |
sthitvāsyāmantakāle'pi brahmanirvāṇamṛcchati || 72 ||

Семенцов 1999

bhagavadgita-sementsov
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati । БхГ 2.72
sthitvāsyāmantakāle'pi brahmanirvāṇamṛcchati ॥72 БхГ 2.72॥

Эрман 2009

bhagavadgita-erman
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati । БхГ 2.72
sthitvāsyāmantakāle'pi brahmanirvāṇamṛcchati ॥72 БхГ 2.72॥

Бурба 2009

bhagavadgita-burba
2.72 eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati |
sthitvāsyām anta-kāle 'pi brahma-nirvāṇam ṛcchati ||

Шри Шарма 2015

bhagavadgita-sharma
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati ।
sthitvāsyāmantakāle'pi brahmanirvāṇamṛcchati ॥ BhG 2.72॥

Блиндерман 2016

bhagavadgita-radha
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha, naināṃ prāpya vimuhyati|
sthitvāsyām anta-kāle ’pi, brahma-nirvāṇam ṛcchati|| BhG 2.72
Сборники

Сборник переводов 1788–2016

bhagavadgity
एषा ब्राह्मी स्थितिः पार्थ नैनां प्राप्य विमुह्यति ।
स्थित्वास्यामन्तकालेऽपि ब्रह्मनिर्वाणमृच्छति ॥ ७२ ॥

eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati ।
sthitvāsyām anta-kāle 'pi brahma-nirvāṇam ṛcchati ॥

Комментарии

Рамануджа. Гитабхашья

ramanuja_gitabhashya
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati |
sthitvāsyām antakāle 'pi brahmanirvāṇam ṛcchati || BhG_2.72
eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha na enāṃ prāpya vimuhyati | sthitva āsyām anta-kāle 'pi brahma-nirvāṇam ṛcchati ||
eṣā nityātmajñānapūrvikā asaṅgakarmaṇi sthitiḥ sthitadhīlakṣā brāhmī brahmaprāpikā / īdṛśīṃ karmaṇi sthitiṃ prāpya na vimuhyati punaḥ saṃsāraṃ nāpnoti, asyāḥ sthityām antime 'pi vayasi sthitvā brahmanirvāṇam ṛcchati nirvāṇamayaṃ brahma gacchati; sukhaikatānam ātmānam avāpnotītyarthaḥ // (BhGR_p68750)
eṣā nitya-ātma-jñāna-pūrvikā asaṅga-karmaṇi sthitiḥ sthita-dhī-lakṣā brāhmī brahma-prāpikā / īdṛśīṃ karmaṇi sthitiṃ prāpya na vimuhyati punaḥ saṃsāraṃ nā apnoti, asyāḥ sthityām antime 'pi vayasi sthitvā brahma-nirvāṇam ṛcchati nirvāṇa-mayaṃ brahma gacchati; sukha-ekatānam ātmānam avāpnoti ity-arthaḥ //
evam ātmayāthātmyaṃ yuddhākhyasya ca karmaṇas tatprāptisādhanatām ajānataḥ śarīrātmajñānena mohitasya, tena ca mohena yuddhān nivṛttasya mohaśāntaye nityātmaviṣayā sāṅkhyabuddhiḥ, tatpūrvikā ca asaṅgakarmānuṣṭhānarūpakarmayogaviṣayā buddhiḥ sthitaprajñatāyogasādhanabhūtā dvitīye adhyāye proktā; tad uktam, "nityātmāsaṅgakarmehāgocarā sāṅkhyayogadhīḥ / dvitīye sthitadhīlakṣā proktā tanmohaśāntaye" iti // (BhGR_2.72)
evam ātma-yāthātmyaṃ yuddha-ākhyasya ca karmaṇas tat-prāpti-sādhanatām ajānataḥ śarīra-ātma-jñānena mohitasya, tena ca mohena yuddhān nivṛttasya moha-śāntaye nitya-ātma-viṣayā sāṅkhya-buddhiḥ, tat-pūrvikā ca asaṅga-karma-anuṣṭhāna-rūpa-karma-yoga-viṣayā buddhiḥ sthita-prajñatā-yoga-sādhana-bhūtā dvitīye adhyāye proktā; tad uktam, "nitya-ātma-asaṅga-karma-īhā-gocarā sāṅkhya-yoga-dhīḥ / dvitīye sthita-dhī-lakṣā proktā tan-moha-śāntaye" iti //
tad evaṃ mumukṣubhiḥ prāpyatayā vedāntoditanirastanikhilāvidyādidoṣagandhānavadhikātiśayāsaṃkhyeyakalyāṇaguṇagaṇaparabrahmapuruṣottamaprāptyupāyabhūtavedanopāsanadhyānādiśabdavācyatadaikāntikātyantikabhaktiṃ vaktuṃ tadaṅgabhūtaṃ "ya ātmāpahatapāpmā" ityādiprajāpativākyoditaṃ prāptur ātmano yāthātmyadarśanaṃ tannityatājñānapūrvakāsaṅgakarmaniṣpādyajñānayogasādhyam uktam / prajāpativākye hi daharavākyoditaparavidyāśeṣatayā prāptur ātmanas svarūpadarśanam, "yas tam ātmānam anuvidya vijānāti" ity uktvā jāgaritasvapnasuṣuptyatītaṃ pratyagātmasvarūpam aśarīraṃ pratipādya, "evam evaiṣa saṃprasādo 'smāc charīrāt samutthāya paraṃ jyotir upasaṃpadya svena rūpeṇābhiniṣpadyate" iti daharavidyāphalenopasaṃhṛtam / anyatrāpi, "adhyātmayogādhigamena devaṃ matvā dhīro harṣaśokau jahāti" ity evam ādiṣu, devaṃ matveti vidhīyamānaparavidyāṅgatayā adhyātmayogādhigameneti pratyagātmajñānam api vidhāya, "na jāyate mriyate vā vipaścit" ityādinā pratyagātmasvarūpaṃ viśodhya, "aṇor aṇīyān", ity ārabhya, "mahāntaṃ vibhum ātmānaṃ matvā dhīro na śocati", "nāyam ātmā pravacanena labhyo na medhayā na bahunā śrutena / yam evaiṣa vṛṇute tena labhyas tasyaiṣa ātmā vivṛṇute tanūṃ svām // BhGR_3." ityādibhiḥ parasvarūpaṃ tadupāsanam upāsanasya ca bhaktirūpatāṃ pratipādya, "vijñānasārathir yas tu manaḥpragrahavān naraḥ / so 'dhvanaḥ pāram āpnoti tadviṣṇoḥ paramaṃ padam // iti paravidyāphalenopasaṃhṛtam (BhGR_p69547)
tad evaṃ mumukṣubhiḥ prāpyatayā veda-anta-udita-nirasta-nikhila-avidyā-ādi-doṣa-gandha-anavadhika-atiśaya-asaṃkhyeya-kalyāṇa-guṇa-gaṇa-para-brahma-puruṣa-uttama-prāpty-upāya-bhūta-vedanā-upāsana-dhyāna-ādi-śabda-vācya-tad-aikāntika-ātyantika-bhaktiṃ vaktuṃ tad-aṅga-bhūtaṃ "ya ātma āpahata-pāpmā" ity-ādi-prajāpati-vākya-uditaṃ prāptur ātmano yāthātmya-darśanaṃ tan-nityatā-jñāna-pūrvaka-asaṅga-karma-niṣpādya-jñāna-yoga-sādhyam uktam / prajāpati-vākye hi dahara-vākya-udita-para-vidyā-aśeṣatayā prāptur ātmanas sva-rūpa-darśanam, "yas tam ātmānam anuvidya vijānāti" ity uktvā jāgarita-svapna-suṣupty-atītaṃ pratyag-ātma-sva-rūpam aśarīraṃ pratipādya, "evam eva eṣa saṃprasādo 'smāc charīrāt samutthāya paraṃ jyotir upasaṃpadya svena rūpeṇa abhiniṣpadyate" iti dahara-vidyā-phalena upasaṃhṛtam / anyatra api, "adhyātma-yoga-adhigamena devaṃ matvā dhīro harṣa-śokau jahāti" ity evam ādiṣu, devaṃ matva īti vidhīyamāna-para-vidyā-aṅgatayā adhyātma-yoga-adhigamena iti pratyag-ātma-jñānam api vidhāya, "na jāyate mriyate vā vipaścit" ity-ādinā pratyag-ātma-sva-rūpaṃ viśodhya, "aṇor aṇīyān", ity ārabhya, "mahā-antaṃ vibhum ātmānaṃ matvā dhīro na śocati", "na ayam ātmā pravacanena labhyo na medhayā na bahunā śrutena / yam eva eṣa vṛṇute tena labhyas tasya eṣa ātmā vivṛṇute tanūṃ svām // BhGR_3." ity-ādibhiḥ para-sva-rūpaṃ tad-upāsanam upāsanasya ca bhakti-rūpatāṃ pratipādya, "vijñāna-sārathir yas tu manaḥ-pragrahavān naraḥ / so 'dhvanaḥ pāram āpnoti tad-viṣṇoḥ paramaṃ padam // iti para-vidyā-phalena upasaṃhṛtam
ataḥ param adhyāyacatuṣṭayena idam eva prāptuḥ pratyagātmano darśanaṃ sasādhanaṃ prapañcayati -- (BhGR_p71056)
ataḥ param adhyāya-catuṣṭayena idam eva prāptuḥ pratyag-ātmano darśanaṃ sasādhanaṃ prapañcayati ---

Абхинавагупта. Гитартхасанграха

gitarthasamgraha-abhinavagupta
āpūryamāṇamacalapratiṣṭhaṃ samudramāpaḥ praviśanti praviśanti yadvat |
tadvatkāmā yaṃ praviśanti sarve sa śāntimāpnoti na kāmakāmī ||72||

yogī na kāmārthaṃ bahirdhāvati, api tvindriyadharmatayā | taṃ viṣayā anupraviśanto na taraṅgayanti nadīvegā ivodadhim | evaṃ tṛtīyo nirṇītaḥ ||72||